Denne uken har vi kommet til bloggpost 4 i vår serie, Fremtidens teambygging, med presentasjoner av bidragene fra SPGR konferansen 2019 og nå er det Bitr. professor Eva Hammar Chiriac och Mastersstudent Alexandra Björnstjerna Hjelm Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet, Sverige som står for innlegget.
Vid SPGR konferensen Teamutvikling gjennom å systematisere person-gruppe relasjonen i Oslo den 14 maj 2019 bidrog vi med två presentationer som fokuserade på samarbete, dels studenters interprofessionella samarbete vid problembaserat lärande och dels ledningsgruppers samarbete vid svenska Stadsmissioner. Båda bidragen baseras på vårt samarbete som handledare och student vid Alexandras uppsatsarbete på magister- och mastersnivå.
Studenters interprofessionella samarbete vid problembaserat lärande
- I dagens samhälle blir vården allt mer specialiserad och antalet professioner ökar. För att vården ska fungera krävs ett mer utvecklat interprofessionellt samarbete i praktiken. Ett sätt till effektivare och mer patientsäker sjukvård, är enligt Världshälsoorganisationen, WHO, att introducera samarbetet redan under utbildningen. WHO poängterar att interprofessionell utbildning är en av de viktigaste vägarna till en framtida effektiv och patientsäker sjukvård.
- I den här studien har vi med stöd av SPGR (Systematisera Person – Grupp i Relation) observerat studenternas samarbete och grupputveckling vid videoinspelade basgruppsmöten under vid interprofessionellt problembaserat lärande (PBL). Fokus var på hur professionella roller och stereotyper påverkade basgruppernas samarbete och utveckling.
- I studien, som genomfördes under en 6 veckors kursom interprofessionellt samarbete, ingick fyra basgrupper med studenter från 5 olika vårdprofessioner – studenterna utbildar sig till läkare, sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut och logoped.
- Resultatet visar att samtliga basgrupper utvecklades men på olika sätt, antingen blev gruppen mer sammanhållen (kohesiv) eller det motsatta, mer fragmenterad och polariserad. Vidare visar resultatet att professionella stereotypiska beteenden minskade över tid samt att basgruppshandledaren agerande påverkade grupputvecklingen.
- Vi menar att PBL kan vara ett sätt att minska stereotypt beteende vid interprofessionellt lärande och att beteendet kopplat till profession inte är så stereotypt som vi tror. Detta går stick i stäv med tidigare forskning.
Samarbete inom ledningsgrupper vid svenska Stadsmissioner
- En global ekonomi och en snabb förändringstakt ställer krav på alla typer av företag och organisationer så även på Stadsmissioner. I Sverige finns ett 10-tal Stadsmissioner och deras målgrupp är alla svenskar som står utanför arbetsmarknaden, bostadslösa, hemlösa, papperslösa och EU-emigranter. Stadsmissionerna ska komplettera och utmana lokalsamhället, visa på brister och påverka opinionsbildare samt vara nytänkande och innovativa. För att organisationerna så effektivt som möjligt ska kunna hjälpa de mest utsatta samhällsmedborgarna är ledarskapet centralt. Det fodrar ledningsgrupper som klarar av både operativt och strategiskt arbete.
- I den här studien har vi med stöd av SPGRS:s självskattningsenkät kompletterat med fokusgruppsintervjuer studerat hur samarbetet inom Stadsmissionens ledningsgrupper ser ut och hur det påverkar deras förmågan att leda.
- Studien är vid presentationen pågående men några preliminära resultat främst baserat på SPGRS:s självskattningsenkät från tre grupper visar på ledningsgrupper som främst är arbets-och uppgiftsorienterade men som också beaktar relationerna i gruppen. Samarbete, flexibilitet och synergi är vanligt förekommande till skillnad från opposition som lyser med sin frånvaro i grupperna.
- I fokusgruppintervjuerna framkommer vidare att ledningsgrupperna anser att de arbetar både operativt och strategiskt med komplexa uppgifter i en värld där människors behov ständigt förändras, vilket ledningsgrupperna ser som en utmaning.